I förundersökningen av Balanserade styrkort upptäckte vi tidigt att flera företag frångått modellen efter en kort tids användning, trots litteraturens positiva framställning av den. Vi ställde oss då frågorna när företag väljer att frångå tillämpningen och utvecklingen av balanserade styrkort samt vilka faktorer som påverkar detta beslut. Syftet med uppsatsen blev att genom att jämföra företag förstå vilka faktorer som kan påverka företag att avbryta vidareutvecklingen av styrkortet. Vi valde att fokusera på implementeringen och vidareutvecklingen av balanserade styrkort. Uppsatsen grundar sig på en fallstudie av två företag, Plastic Technology Composites i Kåge och Centek i Luleå, samt intervjuer med två mycket kunniga personer inom ämnesområdet, Christian Ax på Handelshögskolan i Göteborg och Nils-Göran Olve på Linköpings Universitet.

Syftet är att beskriva och analysera hur Swedbanks ekonomistyrning på region- och lokalkontorsnivå är utformad, med tyngdpunkt på balanserat styrkort och budget. Vi använder en kvalitativ strategi med abduktiv ansats och semi-strukturerade intervjuer. Genom att använda ett ramverk för strategiimplementering och modeller för balanserat styrkort, budgetering, belöningssystem och organisationsstruktur analyseras vårt empiriska material. Empirin bygger på dokumenterad information om Swedbank samt resultat från ett flertal intervjuer. Slutsatser:Swedbank använder sig av balanserat styrkort i kombination med budget.

När man läser om olika managementkoncept kan man ibland få uppfattningen om att de är lösningen på många av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept är Balanserade styrkortet som kan användas för styrning av företag på både strategisk nivå såsom på operativ nivå. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det Balanserade styrkort har troligtvis någon gång upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen ställer. Vidare tycks det finnas en övertro på att det Balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt på det ekonomiska resultatet. Nödvändigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebära att styrning av en organisatorisk enhet förbättras..

BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för Balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanställer kritiska framgångsfaktorer i både finansiella och icke-finansiella mått. När Balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag då den på ett förståeligt och tydligt sätt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmärksamhet var så stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter några framgångsrika år började trenden dala vilket kan ha berott på att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förändring i användandet av styrkort väckte vårt intresse för att finna utvärderingar om hur modellen fungerar.

I uppsatsen utreder vi hur ett balanserat styrkort fungerar som styrmedel i ett kunskapsföretag. I den teori som finns om kunskapsföretag står det ingenstans att det Balanserade styrkortet är ett sätt att styra kunskapsföretag på. Trots detta upptäckte vi att flera kunskapsföretag använder sig av det Balanserade styrkortet. Genom att göra intervjuer på Ernst & Young, vilket är ett kunskapsföretag som använder sig av det Balanserade styrkortet, fick vi en inblick i hur styrkortet fungerar i verkligheten. Vi kom fram till att för att styrningen med det Balanserade styrkortet ska fungera i kunskapsföretag, bör ett företag i första hand styras med hjälp av friare styrformer, så som målstyrning och deltagande, där de anställda har självständighet och frihet.

Bakgrund: Under 80- och 90-talet startade en debatt om den ekonomiska styrningen där styrning efter finansiella nyckeltal kritiserades. Att enbart styra ett företag efter finansiella nyckeltal ansågs inte enligt kritiker förbättra områden som kundnöjdhet, innovation, kvalitet, cykeltid samt motivation hos medarbetare. Balanserade styrkort används som ett redskap för planering och uppföljning. Ett styrkorts främsta syfte är att översätta strategiska mål och visioner till ett antal sammanhängande prestationsmått. Dessa mått delas in i olika perspektiv som vanligtvis är finansiella, kundfokuserade, processfokuserade och innovationsfokuserade.

Det Balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det Balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget Balanserade styrkort.Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det Balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud.

Det Balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det Balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget Balanserade styrkort.Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det Balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud.

Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det Balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det Balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata.Under implementeringsprocessen av det Balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas.

Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det Balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det Balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata.Under implementeringsprocessen av det Balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas.

Det råder en allmän uppfattning om att när ett förändringsarbete ska genomföras i en organisation, har människorna i den ett inbyggt motstånd mot förändringar och därmed upplever dessa som hinder. Men förändringsmotstånd kan även innebära möjligheter. Luleå kommun har valt att införa ett nytt tankesätt där även de mjuka värdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera Balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av Balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förändringsmotstånd som då kan uppstå. För att uppnå syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

Allteftersom det Balanserade styrkortet vunnit allt fler anhängare så har likaså informationsteknologin (IT) för att stödja det Balanserade styrkortet också fått större fokus. Fastän många säger att IT-stödet är en väldigt liten del av själva styrkortet i en organisation finns det ändå där. För att det ska nå framgång krävs det också att man inte förbiser dess existens. Syftet med rapporten är att i samband med det Balanserade styrkortet, beskriva hur detta stöds med hjälp av IT, samt förklara hur man har valt att automatisera aktiviteter och när man valt att implementera IT. Fallstudien visade på att man i många fall har god nytta av IT-stödet för det Balanserade styrkortet, men att det också i vissa fall kan vara bättre med manuellt arbete, utan direkt inblandning av IT.

Examensarbetets titel: Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland ? En studie utifrån tre aktörers upplevelser. Seminariedatum: 16 januari 2009. Ämne/Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare: Martin Karlsson och Rikard Magnusson Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation. Problemdiskussion: Det Balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg. Syfte: Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det Balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det Balanserade styrkortet. Metod: Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning.

I dagens kunskapsintensiva verklighet krävs att organisationer har förmåga till en god intern samverkan och ett ständigt pågående lärande. För att lyckas med detta krävs en samverkan mellan ledning och medarbetare och att medarbetarna ser positivt på de ständiga förändringarna. En fungerande kommunikation är en av förutsättningarna för att ge medarbetarna insikter om förändringarnas betydelse. Det Balanserade styrkortet är om det används på ett korrekt sätt, ett verktyg som kan hjälpa organisationer att kommunicera ut olika budskap till dess medarbetare. Syftet med denna uppsats är att se hur medarbetarna i en organisation upplever att kommunikationen har förändrats efter en implementering av det Balanserade styrkortet.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och Balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.